Befästande frågor: utveckla framgångar och ge komplimanger samtidigt

Att ge komplimanger som är uppriktiga, välgrundade och välformulerade är en av de viktigaste färdigheterna för en lösningsfokuserad ledare eller coach. Men det är inte alltid det fungerar så bra som man skulle önska. Inte alla i alla situationer svarar väl på en komplimang. Den kanske känns eller upplevs om påträngande eller opassande. Den kanske upplevs, om personen inte litar på dig, som manipulerande eller som om du är ute efter något. Ett alltför flitigt regn av komplimanger kan också skapa en bild av blind orealistisk tip-top positivitet, utan hänsyn till verklighetens komplexitet.

Vad kan man göra när komplimanger inte fungerar eller passar? Ett sätt är att använda en typ av frågor jag kallar befästande frågor. För läsaren som är bekant med lösningsfokuserat arbetssätt känns dessa frågor igen som en del vanliga följdfrågor.
De befästande frågorna är en kategori av lösningsfokuserade frågor som (1) befäster och utvecklar kunskaper, färdigheter och erfarenheter (2) innehåller en inbyggd komplimang. Man kan säga att frågan också innehåller ett påstående. Ett påstående om hur jag ser den andre personen. Befästande frågor är ofta mer effektiva än enbart direkta komplimanger. Ett skäl för detta är att de inte upplevs som komplimanger med har en minst lika stärkande och motiverande effekt. Att annat skäl är att de befäster och affirmerar genom att de inbjuder personer att själva beskriva och utveckla framgångar, färdigheter, val och kunskaper.

Ett bra exempel är den ytligt sett vardagliga frågan “Hur gjorde du det?”. När vi ställer denna fråga som ett gensvar på att en person gjort någon med framgång gör vi faktiskt flera saker på en gång. För det första hjälper vi personen att beskriva hur man faktiskt bar sig åt, vilket är användbar kunskap för att kunna göra det igen. För det andra får vi en dialog, som ger information till båda parter. När vi säger “Bra, gjort, fantastiskt!” är ju denna del av samtalet slut när personen svara “Tack skall du ha”. Det fungerar det lite som godis: snabba kolhydrater som ger en kick med räcker inte långt som näring. De befästande frågorna fungerar med som morötter, inte lika sätt med de räcker längre. För det tredje, vilket är mest intressant innehåller de befästande frågorna och påståenden eftersom frågorna förutsätter eller affirmerar något hos personen som också belyser hur jag ser på personen. Det underförtsådda påståendet är “För mig är du en person som får saker att hända”. Du-gjorde-det.

Ta frågan “Vad lärde du dig av det?. Det underförstådda påståendet här är “Jag ser dig som en person som lär sig av sina erfarenheter, du använder dina erfarenheter konstruktivt!”

Frågan “Vad var till hjälp?”, har en ännu mer komplicerat budskap. Vi säger egentligen också “Du är en person som är smart nog att inse när du behöver hjälp ibland, och dessutom ser du till att hitta hjälpen, och inte nog med det, du ser till att använda den också!”
Som vi kan ser gör dessa frågor mer än vad som det tycks vid första anblicken. Vi ger faktiskt en indirekt komplimang genom att ställa en fråga samtidigt som kunskaper, färdigheter, val och ställningstaganden lyfts fram, undersökt och delas. Svaren kan ju vara till användning för dig som ledare eller coach också. När personer eller team i din organisation lyckas väl med något är kunskapen om hur de gjorde det ovärdelig information för dig, organisationen och de projekt ni arbetar med.

Dessa frågor hamnar ofta i kategorin “följdfrågor” i beskrivningar av lösningsfokuserat arbetssätt, men jag har funnit dem så användbara att jag vill se dem som en helt egen kategori av frågor: befästande frågor. Lika viktiga som skal-frågor och framtidsfrågor.
Men glöm nu inte värdet av raka, direkta komplimanger också. Det bästa av på världar är ofta kombinationen. Den nyligen bortgånga mästarterapeut/coachen Insoo Kim Berg bruka ofta formulera sig så här: “Wow, fantasiskt…hur gjorde du det.