Den professionella komplimangen är inte bara ett smöjrmedel, den är ett förändringsverktyg, något vi arbetar med för att utveckla personer, team och organisationer. Den är ett sätt att ge uppskattande feedback, vilket är en bristvara i nästan alla organisationer. En professionell komplimang ställer därför högre krav på trovärdighet, relevans och innehåll än en vardagligt smicker.
Det jag kallar professionella komplimanger bygger på tre villkor som måste uppfyllas: verkligt, uppriktigt och skräddarsytt:
(1) komplimanger måste vara verklighetsbaserade: de måste bygga på sådan vi sett och hört och som framkommer av det människor säger och gör. Vardagskomplimanger fungerar inte på samma sätt, de behöver inte vara verklighetsbaserade eftersom deras syfte ju är att vara socialt smörjmedel. Komplimangerna i lösningsfokus är inte bara ett smörjmedel utan också ett förändringsredskap. Vi påverkar med komplimangerna, vilket kräver mer substans. I fall någon frågar “varför säger du så?” måste vi kunna svara “eftersom jag har sett…”. Att kunna visa på de fakta vi sett och hört som är en grund för komplimangen skapa naturligtvis trovärdighet.
(3) Komplimangerna måste vara skräddarsydda. De måste låta rätt i mottagarens öron genom att vi använder ord- och formuleringar som stämmer överens med deras sätt att uppfatta och beskriva världen. För en person kanske det passar med en enkel komplimang som "Det där rapporten tyckte jag var riktigt bra skriven", för en annan mer prestationsintriktad person kan den komplimangen uppfattas som en klapp på huvudet. Då kanske vi kan vara mer utmanande i komplimangen: "den här rapporten är ju faktiskt bra, och man får en aning hur den kommer bli nästa gång"Vi kan inte ge komplimanger på samma sätt till ett litet barn som till en vuxen man. “Vad jätte-duktig du är” passar barnet, men skulle låta fånigt till en vuxen. “Jag tycker du har tagit flera imponerande steg den senaste tiden” skulle vara helt obegripligt för ett barn som just lärt sig cykla. När komplimangen är begriplig blir den naturligvis lättare att ta emot. För en person kanske det passar med en enkel komplimang som "Det där rapporten tyckte jag var riktigt bra skriven", för en annan mer prestationsintriktad person kan den komplimangen uppfattas som en klapp på huvudet. Då kanske vi kan vara mer utmanande i komplimangen: "den här rapporten är ju faktiskt bra, och man får en aning hur den kommer bli nästa gång".
Professionella komplimanger och uppskattning är alltså lite av en konstform i sig. Det handlar inte att säga snälla saker, utan om att ge feedback på ett sådant sätt att vi stärker resurser, visar att vi tar personer på allvar, att vi ser personer som kompetenta med möjlighet att påverka och fatta kloka beslut.
