Dags att blåsa liv i bloggen
Monday, April 13, 2009
Konsten att ge komplimanger och beröm
Sunday, April 15, 2007
Den professionella komplimangen är inte bara ett smöjrmedel, den är ett förändringsverktyg, något vi arbetar med för att utveckla personer, team och organisationer. Den är ett sätt att ge uppskattande feedback, vilket är en bristvara i nästan alla organisationer. En professionell komplimang ställer därför högre krav på trovärdighet, relevans och innehåll än en vardagligt smicker.
Det jag kallar professionella komplimanger bygger på tre villkor som måste uppfyllas: verkligt, uppriktigt och skräddarsytt:
(1) komplimanger måste vara verklighetsbaserade: de måste bygga på sådan vi sett och hört och som framkommer av det människor säger och gör. Vardagskomplimanger fungerar inte på samma sätt, de behöver inte vara verklighetsbaserade eftersom deras syfte ju är att vara socialt smörjmedel. Komplimangerna i lösningsfokus är inte bara ett smörjmedel utan också ett förändringsredskap. Vi påverkar med komplimangerna, vilket kräver mer substans. I fall någon frågar “varför säger du så?” måste vi kunna svara “eftersom jag har sett…”. Att kunna visa på de fakta vi sett och hört som är en grund för komplimangen skapa naturligtvis trovärdighet.
(3) Komplimangerna måste vara skräddarsydda. De måste låta rätt i mottagarens öron genom att vi använder ord- och formuleringar som stämmer överens med deras sätt att uppfatta och beskriva världen. För en person kanske det passar med en enkel komplimang som "Det där rapporten tyckte jag var riktigt bra skriven", för en annan mer prestationsintriktad person kan den komplimangen uppfattas som en klapp på huvudet. Då kanske vi kan vara mer utmanande i komplimangen: "den här rapporten är ju faktiskt bra, och man får en aning hur den kommer bli nästa gång"Vi kan inte ge komplimanger på samma sätt till ett litet barn som till en vuxen man. “Vad jätte-duktig du är” passar barnet, men skulle låta fånigt till en vuxen. “Jag tycker du har tagit flera imponerande steg den senaste tiden” skulle vara helt obegripligt för ett barn som just lärt sig cykla. När komplimangen är begriplig blir den naturligvis lättare att ta emot. För en person kanske det passar med en enkel komplimang som "Det där rapporten tyckte jag var riktigt bra skriven", för en annan mer prestationsintriktad person kan den komplimangen uppfattas som en klapp på huvudet. Då kanske vi kan vara mer utmanande i komplimangen: "den här rapporten är ju faktiskt bra, och man får en aning hur den kommer bli nästa gång".
Professionella komplimanger och uppskattning är alltså lite av en konstform i sig. Det handlar inte att säga snälla saker, utan om att ge feedback på ett sådant sätt att vi stärker resurser, visar att vi tar personer på allvar, att vi ser personer som kompetenta med möjlighet att påverka och fatta kloka beslut.
Befästande frågor: utveckla framgångar och ge komplimanger samtidigt
Vad kan man göra när komplimanger inte fungerar eller passar? Ett sätt är att använda en typ av frågor jag kallar befästande frågor. För läsaren som är bekant med lösningsfokuserat arbetssätt känns dessa frågor igen som en del vanliga följdfrågor.
De befästande frågorna är en kategori av lösningsfokuserade frågor som (1) befäster och utvecklar kunskaper, färdigheter och erfarenheter (2) innehåller en inbyggd komplimang. Man kan säga att frågan också innehåller ett påstående. Ett påstående om hur jag ser den andre personen. Befästande frågor är ofta mer effektiva än enbart direkta komplimanger. Ett skäl för detta är att de inte upplevs som komplimanger med har en minst lika stärkande och motiverande effekt. Att annat skäl är att de befäster och affirmerar genom att de inbjuder personer att själva beskriva och utveckla framgångar, färdigheter, val och kunskaper.
Ett bra exempel är den ytligt sett vardagliga frågan “Hur gjorde du det?”. När vi ställer denna fråga som ett gensvar på att en person gjort någon med framgång gör vi faktiskt flera saker på en gång. För det första hjälper vi personen att beskriva hur man faktiskt bar sig åt, vilket är användbar kunskap för att kunna göra det igen. För det andra får vi en dialog, som ger information till båda parter. När vi säger “Bra, gjort, fantastiskt!” är ju denna del av samtalet slut när personen svara “Tack skall du ha”. Det fungerar det lite som godis: snabba kolhydrater som ger en kick med räcker inte långt som näring. De befästande frågorna fungerar med som morötter, inte lika sätt med de räcker längre. För det tredje, vilket är mest intressant innehåller de befästande frågorna och påståenden eftersom frågorna förutsätter eller affirmerar något hos personen som också belyser hur jag ser på personen. Det underförtsådda påståendet är “För mig är du en person som får saker att hända”. Du-gjorde-det.
Ta frågan “Vad lärde du dig av det?. Det underförstådda påståendet här är “Jag ser dig som en person som lär sig av sina erfarenheter, du använder dina erfarenheter konstruktivt!”
Frågan “Vad var till hjälp?”, har en ännu mer komplicerat budskap. Vi säger egentligen också “Du är en person som är smart nog att inse när du behöver hjälp ibland, och dessutom ser du till att hitta hjälpen, och inte nog med det, du ser till att använda den också!”
Som vi kan ser gör dessa frågor mer än vad som det tycks vid första anblicken. Vi ger faktiskt en indirekt komplimang genom att ställa en fråga samtidigt som kunskaper, färdigheter, val och ställningstaganden lyfts fram, undersökt och delas. Svaren kan ju vara till användning för dig som ledare eller coach också. När personer eller team i din organisation lyckas väl med något är kunskapen om hur de gjorde det ovärdelig information för dig, organisationen och de projekt ni arbetar med.
Dessa frågor hamnar ofta i kategorin “följdfrågor” i beskrivningar av lösningsfokuserat arbetssätt, men jag har funnit dem så användbara att jag vill se dem som en helt egen kategori av frågor: befästande frågor. Lika viktiga som skal-frågor och framtidsfrågor.
Men glöm nu inte värdet av raka, direkta komplimanger också. Det bästa av på världar är ofta kombinationen. Den nyligen bortgånga mästarterapeut/coachen Insoo Kim Berg bruka ofta formulera sig så här: “Wow, fantasiskt…hur gjorde du det.
SOL-konferens i Brugge i Maj 2007: Michael diskuterar lösningsfokus, lycka, resilience och neurovetenskap
Saturday, March 17, 2007

SOL-konferenserna är kanske den mest kreativa och inspirerande mötesplatsen kring lösningsfokuserat arbete. Michael arrangerade tillsammans med och 2004 en mycket uppskattad SOL-konferens i Stockholm. Nu kommer Michael åter att medverka på i Brugge 11-13 maj. Michael kommer att medverka i en paneldiskussion om kopplingarna mellan lösningsfokuserat arbete i organisationer och forskning om neurovetenskap, lycka och resilience. Tillsammans med Michael medverkar Luc Isebeart från Belgien och Alasdair Macdonald från England. Michaels kolleger i possibilis-gruppen kommer tillsammans med Ulf Mårdberg hålla ett seminarium om hur kvaliten på våra tankar avgör vår livskvalitet.
Lösningsfokuserat ledarskap: 25-26 april
Friday, February 23, 2007
Info om ledarskapsutbildningen 11-12 juni om team och grupputveckling hittar du
Lösningsfokuserad coaching: avancerad utbildning
Sunday, February 11, 2007
Utbildningen är 8 dagar (4 2-dagars pass) och äger rum 14-15 maj, 14-15 juni, 30-31 augusti och 24-25 sept 2007. Ur innehållet:
PLUS-modellen som struktur för coaching.
Möjlighetsspråk: kommunicera för förändring.
Korridor och blixt-coaching.
Produktivitetscoaching och självcoaching.
Coaching av individer, personal och team
Låter det intressant? Ladda ner en